Bästa metoderna för att dölja skruvhål och ojämnheter i gips

Varför syns varenda liten brist efter målning?

Du har spacklat. Du har slipat. Du har till och med grundmålat. Ändå – där, i det sneda eftermiddagsljuset – glöder skruvhålen som små kratrar på månen. Frustrationen är verklig. Och du är inte ensam.

Problemet är nästan alltid detsamma: förberedelsen var inte tillräckligt noggrann. Ljus som faller snett avslöjar varje millimeters ojämnhet. En erfaren målare i Kungsbacka vet att det är just förarbetet som skiljer ett proffsresultat från ett hemmafix som ser okej ut – tills solen skiner in.

Rätt spackel gör hela skillnaden

Alla spackel är inte skapade lika. För skruvhål i gipsskivor vill du ha ett finspackel som krymper minimalt när det torkar. Gyprocs LightFinish eller liknande produkter fungerar utmärkt. De är lätta att slipa och ger en slät yta utan att du behöver lägga fem lager.

Men vet du vad? Det vanligaste misstaget är att använda för lite spackel. Folk drar ett tunt streck över skruvhålet och tror att det räcker. Det gör det inte. Tryck in spacklet ordentligt med en bred spackelspade – minst 10 centimeter – och dra sedan av överskottet. Hellre lite för mycket än för lite. Du kan alltid slipa bort, men du kan inte trolla fram material som inte finns där.

Slipmomentet som ingen orkar med

Slipning. Det dammiga, tråkiga, eviga slipandet. Jag fattar att det är frestande att skippa eller hasta igenom det. Gör det inte.

Använd ett slipnät med kornstorlek 120–150 och en slipkloss. Cirkulära rörelser. Känn med handen – stryk med fingertopparna över ytan. Du ska inte kunna känna någon övergång mellan spacklet och gipsen. Ingen alls. Om du känner en kant, fortsätt slipa. Eller lägg ett tunt lager till och slipa igen.

Ett proffstips: håll en ficklampa snett mot väggen medan du jobbar. Då ser du exakt var ojämnheterna sitter, precis som ljuset kommer avslöja dem efter målning.

Grundfärg är inte valfritt

Hoppar du över grundfärgen? Då kommer spackelfläckarna att suga åt sig färgen annorlunda än den omgivande gipsen. Resultatet blir fläckigt och ojämnt, särskilt med matta färger. En bra grundfärg jämnar ut sugförmågan och ger toppmålen en chans att se enhetlig ut.

Och det bästa av allt – det tar kanske 20 minuter extra. Tjugo minuter som sparar dig timmar av irritation och ommålning.

Större ojämnheter kräver annan strategi

Skarvar mellan gipsskivor, sprickor vid hörn, bucklor efter möbler som slagit i väggen – det är en annan liga. Här behöver du armerad fogning med papperstejp eller glasfibertejp innan du spacklat. Annars kommer sprickan tillbaka. Garanterat. Inom några månader.

För riktigt djupa skador kan du behöva bygga upp i flera lager med grovspackel först, sedan finspackel. Varje lager ska torka helt innan nästa läggs på. Tålamod. Det är det enda sättet.

När det är dags att ta in proffs

Ibland är det smartare att erkänna att jobbet kräver mer än en helg och en burk spackel. En skicklig målare i Kungsbacka har verktygen, materialen och – framför allt – ögat för detaljer som gör att resultatet blir felfritt. De ser ojämnheter du inte ens visste fanns.

Faktum är att professionell spackling och målning ofta blir billigare i längden. Du slipper köpa material du bara använder en gång, du slipper göra om jobbet, och du får en vägg som faktiskt ser ut som den ska. Ibland är det bästa hemmafix-beslutet att låta någon annan göra det.

För mer information, besök: målarekungsbacka.net

Publicerat den
Kategoriserat som Målare

Hur du utvärderar en teknisk statusbesiktning inför underhållsplanering

Papperet som styr miljoner

En teknisk statusbesiktning landar på bordet. Tjugo, trettio, ibland femtio sidor med observationer, bedömningar och prioriteringsförslag. Och nu ska du som styrelseledamot, fastighetsförvaltare eller ekonomiskt ansvarig fatta beslut som påverkar fastighetens framtid i decennier. Inga konstigheter, eller hur?

Men vet du vad? De flesta jag träffar i branschen erkänner att de sällan vet exakt vad de ska leta efter i besiktningsprotokollen. De litar blint på konsulten. Och det kan vara helt okej – om konsulten är duktig. Men det kan också bli väldigt dyrt om ingen ställer de rätta frågorna.

Underhållsplaner i Stockholm bygger nästan alltid på just dessa statusbesiktningar. Kvaliteten på planen kan aldrig bli bättre än kvaliteten på underlaget. Så låt oss prata om hur du faktiskt granskar det du fått i handen.

Vad en statusbesiktning egentligen ska innehålla

En bra teknisk statusbesiktning är inte bara en lista på saker som är trasiga. Den ska ge dig en helhetsbild av fastighetens skick – från tak till grund, från stammar till fönsterbleck. Den ska beskriva nuläget, uppskatta återstående livslängd på komponenter och föreslå åtgärder med ungefärliga kostnader.

Kolla efter det här: Finns det tydliga foton som stödjer bedömningarna? Har besiktningsmannen faktiskt varit uppe på taket, nere i krypgrunden, inne i fläktrummet? Eller luktar rapporten skrivbordskonstruktion? Du märker skillnaden. En besiktning som säger ”fasaden bedöms vara i normalt skick” utan att nämna vilken typ av fasad, vilka partier som inspekterats eller om provöppningar gjorts – den är för tunn.

Jag har sett statusbesiktningar i Stockholmsområdet där besiktningsmannen uppenbart kopierat standardtext från tidigare uppdrag. Fel adress i sidhuvudet. Referens till tegelfasad på ett putsat hus. Sådant händer. Och det är ditt jobb att fånga det.

Prioriteringar som faktiskt håller

Här blir det intressant. De flesta besiktningar delar in åtgärder i kategorier – akut, inom ett till tre år, inom tre till fem år, och så vidare. Men frågan du bör ställa dig är: på vilken grund görs prioriteringen?

En fuktskada i källaren kan se liten ut men dölja enorma problem bakom ytan. Ett fönsterbyte kan verka brådskande men kanske kan skjutas upp med rätt underhåll av befintliga bågar. Kontexten spelar roll. En erfaren besiktningsman i Stockholm vet att saltskador på betongbalkonger i innerstaden ser annorlunda ut än på förortsbestånd från miljonprogrammet. Byggnadstyp, exponering, materialval – allt påverkar.

Ställ den obekväma frågan: ”Vad händer om vi väntar ytterligare fem år med den här åtgärden?” Svaret avslöjar om prioriteringen bygger på verklig risk eller bara på försiktighetsprincipen.

Kostnadsuppskattningar – ta dem med en nypa salt

Siffror i en statusbesiktning är uppskattningar. Inte offerter. Inte ens budgetpris. De kan avvika med trettio, fyrtio procent åt båda hållen, särskilt i Stockholms byggmarknad där priserna svänger kraftigt beroende på konjunktur och kapacitet hos entreprenörer.

Det jag rekommenderar är att alltid jämföra besiktningens kostnadsbedömningar med faktiska upphandlingar från liknande fastigheter. Har din förvaltare referensprojekt? Bra. Använd dem. Underhållsplaner i Stockholm som bygger på orealistiska kostnader leder antingen till chockartade extra utdebiteringar eller till att nödvändiga åtgärder skjuts upp för att budgeten ”inte räcker”.

Och glöm inte moms och projektledningskostnader. De saknas förvånansvärt ofta i de tidiga kalkylerna.

Från besiktning till levande underhållsplan

Statusbesiktningen är ett ögonblick i tid. En fryst bild. Men en underhållsplan ska leva och andas i tio, tjugo, ibland trettio år framåt. Övergången från det ena till det andra kräver att du inte bara kopierar besiktningens åtgärdslista rakt in i ett Excel-ark.

Du behöver väga in föreningens eller fastighetsägarens ekonomiska verklighet. Vilka åtgärder kan samordnas för att spara mobiliseringskostnader? Kan stambyte och badrumsrenovering göras samtidigt som fasadarbeten, så att byggnadsställningen utnyttjas fullt ut? Den typen av strategiskt tänkande skiljer en medioker plan från en riktigt bra.

Faktum är att de bästa underhållsplanerna jag sett i Stockholm har tagits fram i dialog – mellan besiktningsman, förvaltare och styrelse. Inte som ett dokument som levereras och arkiveras, utan som ett verktyg som diskuteras, ifrågasätts och uppdateras.

Så nästa gång du får en teknisk statusbesiktning i handen: läs den kritiskt. Ställ frågor. Jämför med verkligheten. Det är så du bygger en underhållsplan som faktiskt fungerar – inte bara ser bra ut i en pärm.

Se mer info här: underhållsplanerstockholm.se

Varför digital förvaltning är nästa steg för bostadsrättsföreningen

Pärmar i källaren är inte en strategi

Du vet de där pärmarna. De som står i ett skåp någonstans i föreningens källare, fulla med protokoll från 2009, kvitton på en takrenovering som ingen riktigt minns och en fastighetsskötares telefonnummer som inte längre fungerar. Det är verkligheten i väldigt många bostadsrättsföreningar. Och det funkar – tills det inte gör det.

Jag har sett styrelser som ägnar kvällar åt att leta efter ett enda dokument. Timmar. För att sedan upptäcka att det låg i en annan pärm, eller i en mejltråd från en tidigare ordförande som sedan länge flyttat. Det är inte bara ineffektivt. Det är ett riskmoment.

Digital förvaltning handlar inte om att vara trendig. Det handlar om att sluta slösa tid på saker som en dator gör bättre än du.

Vad digital förvaltning faktiskt innebär

Många tänker att digitalisering betyder en app. Eller en hemsida. Men det är mycket mer än så. Digital förvaltning innebär att hela flödet – från felanmälan och fastighetsservice till ekonomisk uppföljning och kommunikation med medlemmarna – samlas i ett system. Allt på ett ställe. Tillgängligt dygnet runt.

Tänk dig att en boende upptäcker en vattenläcka klockan elva på kvällen. Istället för att ringa runt till styrelsemedlemmar som inte svarar, lägger hen in en felanmälan digitalt. Systemet skickar automatiskt en notis till rätt fastighetsskötare. Ärendet loggas, dokumenteras och följs upp. Ingen information faller mellan stolarna.

Det är inte science fiction. Det är vardag för föreningar som redan tagit steget.

Fastighetsservice som faktiskt fungerar

Här kommer vi till kärnan. Bra fastighetsservice kräver struktur. Och struktur kräver system. När allt sköts via mejl, telefonsamtal och post-it-lappar på köksbänken blir det personberoende. Den dagen kassören slutar eller ordföranden byter förening – ja, då försvinner halva kunskapen med dem.

Med ett digitalt förvaltningsverktyg finns historiken kvar. Varje utfört underhåll, varje kontrollerad ventilationskanal, varje byte av en trasig entrébelysning. Dokumenterat. Sökbart. Delbart.

Men vet du vad som är den riktigt stora vinsten? Förebyggande underhåll. Istället för att reagera när taket redan läcker kan systemet påminna om att det är dags för inspektion. Fastighetsservice blir proaktiv istället för reaktiv. Det sparar pengar. Stora pengar, faktiskt.

Styrelsearbetet blir lättare – på riktigt

Att sitta i en brf-styrelse är ett ideellt uppdrag. Ingen gör det för pengarna. Och ärligt talat – de flesta gör det motvilligt. Så varför inte göra det så smidigt som möjligt?

Digital förvaltning tar bort det administrativa slitet. Automatiserade påminnelser om stämmor. Digitala röstningar. Budgetuppföljning i realtid. Plötsligt handlar styrelsemötena om strategiska beslut istället för att gräva i papper.

Jag pratar med styrelseordförande regelbundet, och en sak återkommer: ”Vi hade ingen koll.” Det är ingen skam. Det är en konsekvens av att försöka driva en miljonverksamhet med verktyg från 90-talet. En genomsnittlig bostadsrättsförening förvaltar tillgångar för tiotals miljoner kronor. Behandla det som den verksamhet det faktiskt är.

Motståndet finns – men det är överdrivet

”Men Gunilla i trean har ingen dator.” Jag hör det ofta. Och jag förstår oron. Men de allra flesta digitala plattformar är byggda för att vara enkla. Riktigt enkla. Dessutom utesluter digital förvaltning inte analog kommunikation – den kompletterar den.

Faktum är att de föreningar som digitaliserat sin fastighetsservice ofta rapporterar att även de äldre medlemmarna uppskattar förändringen. Plötsligt kan de följa ärenden, se underhållsplaner och läsa protokoll utan att behöva knacka på ordförandens dörr.

Förändring är alltid lite obekväm. Men att stå stilla medan resten av samhället rör sig framåt – det är värre.

Dags att ta steget

Om din förening fortfarande förlitar sig på mejlkedjor, utskrivna protokoll och en fastighetsskötare som ”brukar komma på torsdagar” – då är det dags. Inte imorgon. Nu.

Börja med att kartlägga era processer. Vad tar mest tid? Var försvinner information? Vilken fastighetsservice utförs regelbundet och hur dokumenteras den? Svaren ger er en karta över var digitaliseringen gör störst nytta.

Och det bästa av allt – ni behöver inte uppfinna hjulet. Det finns färdiga lösningar, anpassade för just bostadsrättsföreningar. Välj en som passar er storlek, er budget och era behov. Testa. Utvärdera. Justera.

Er förening förtjänar bättre än pärmar i källaren.

Se mer info här: canmera.se

Tätskikt i våtrum – det osynliga som avgör allt

Varför tätskiktet är viktigare än kaklet

Låt oss vara ärliga. De flesta som ska renovera badrum i Täby drömmer om snygga kakelplattor och en regndusch som får en att känna sig som på spa. Men vet du vad som faktiskt håller ditt badrum från att bli en mögelfabrik? Tätskiktet. Det där tunna lagret som ingen ser men alla borde bry sig om.

Tänk på det så här: kaklet är bara dekoration. Tätskiktet är det som faktiskt skyddar din villa från fuktskador som kan kosta hundratusentals kronor att åtgärda. Och ändå är det något de flesta husägare aldrig ens tänker på förrän det är för sent.

Så fungerar ett tätskikt rent tekniskt

Ett tätskikt är i grunden en vattentät membran som appliceras på väggar och golv i våtutrymmen. Det finns två huvudtyper: foliesystem och vätskemembraner. Foliesystem är just det – tunna plastfolier som svetsas eller tejpas ihop. Vätskemembraner målas på i flera lager och härdar till en gummiliknande yta.

I villor är vätskemembraner vanligast. De är flexibla, anpassar sig till underlaget och klarar de små rörelser som alltid sker i en byggnad. Varje lager måste torka ordentligt innan nästa appliceras. Slarvar man här? Då får man ett tätskikt som ser bra ut men som läcker som ett såll.

Tjockleken spelar roll. Branschstandarden kräver minst 0,5 mm totaltjocklek i våtzoner. Det låter inte mycket, men det är skillnaden mellan ett badrum som håller i 30 år och ett som börjar lukta unket efter fem.

Kritiska punkter som ofta missas

Hörn och övergångar. Det är där problemen börjar. Där golv möter vägg. Där rör går genom väggen. Där golvbrunnen sitter. Varje sån punkt kräver förstärkningsband och extra omsorg.

Golvbrunnen är faktiskt den vanligaste läckagepunkten i svenska badrum. Tätskiktet måste fästas ordentligt mot brunnskragen – annars rinner vattnet rakt ner i bjälklaget. Jag har sett villor där hela badrumsgolvet behövde rivas för att fukt letade sig in vid en slarvigt monterad brunn.

Sen har vi rörgenomföringar. Varje rör som går genom en vägg är en potentiell svag punkt. Här krävs speciella manchetter som skapar en tät anslutning mellan tätskiktet och röret. Inga genvägar.

Våtzoner och fuktzoner – vad gäller egentligen

Branschreglerna delar in badrummet i olika zoner. Våtzon är området direkt vid dusch och badkar – här utsätts ytorna för direkt vattenbegjutning. Fuktzon är resten av badrummet där det bara stänker ibland.

I våtzonen krävs tätskikt på både golv och väggar upp till minst 2 meter höjd. Men ärligt talat? I en villa är det smartast att köra tätskikt på alla väggar i hela badrummet. Kostnaden är marginell jämfört med tryggheten.

Golvet ska alltid ha tätskikt i hela badrummet, oavsett zon. Och det ska luta mot golvbrunnen. Minst 1:100 i lutning. Annars blir det stående vatten som till slut hittar en väg igenom.

Dokumentation och kontroll – din försäkring

Här kommer något viktigt. När tätskiktet är applicerat och godkänt ska det dokumenteras med foton och protokoll. Varför? För att du ska ha bevis om något går fel senare. Försäkringsbolag älskar dokumentation. De älskar det ännu mer när den saknas – för då slipper de betala.

En seriös hantverkare tar bilder på varje steg. Underlaget innan. Första lagret. Förstärkningar i hörn. Färdigt tätskikt. Allt. Får du inte den dokumentationen? Då bör varningsklockorna ringa.

Och glöm inte egenkontrollerna. Tätskiktet ska kontrolleras visuellt och ibland med fuktmätare innan kakel läggs. Det är sista chansen att upptäcka problem.

Publicerat den
Kategoriserat som Badrum

Standardisering versus skräddarsydd VVS-projektering – vad funkar egentligen bäst?

Den eviga dragkampen

Det finns en spänning i varje VVS-projekt. En dragkamp som pågår redan innan det första röret ritats in på ritningen. Ska vi köra på beprövade standardlösningar – snabbt, kostnadseffektivt, förutsägbart? Eller ska vi skräddarsy varje detalj efter byggnadens unika förutsättningar?

Jag har sett den här diskussionen spela ut sig hundratals gånger. Och ärligt talat? Svaret är aldrig svartvitt. Men det hindrar inte folk från att ha starka åsikter.

Inom VVS-projektering handlar det i grunden om att hitta rätt balans. Problemet är att ”rätt balans” ser helt olika ut beroende på vem du frågar – och vilket projekt du tittar på.

Standardlösningar – snabbare men inte alltid smartare

Låt oss börja med det uppenbara. Standardisering sparar tid. Den sparar pengar. Den minskar risken för mänskliga fel. När du använder fördefinierade systemlösningar i din VVS-projektering slipper du uppfinna hjulet varje gång. Installatörerna känner igen lösningarna, materialet finns på hyllan, och kalkylerna blir pricksäkra.

Tänk dig ett bostadsprojekt med 200 lägenheter. Samma planlösning i varje trapphus. Samma badrumslayout. Här vore det närmast vansinne att skräddarsy VVS-systemet för varje enskild lägenhet. Standardisering är kung.

Men. Och det här är ett stort men. Standardlösningar bygger på antaganden. Att byggnaden beter sig som modellen. Att flödena stämmer. Att inga lokala förutsättningar ställer till det. Jag har sett projekt där man tryckt in en standardlösning i en byggnad som helt enkelt inte passade – som att tvinga ner en fyrkantig kloss i ett runt hål. Resultatet? Komfortproblem, oljud i rören, och en driftkostnad som skenade.

Skräddarsytt – precision med ett pris

Skräddarsydd VVS-projektering är som en handgjord kostym. Den sitter perfekt. Varje rördragning, varje ventilval, varje dimensionering är anpassad efter just den här byggnaden, just de här behoven. Det är vackert, faktiskt. När det funkar.

Problemet? Det kostar. Inte bara i kronor – utan i tid, i projekterings­timmar, i samordning. En skräddarsydd lösning kräver att projektören verkligen förstår byggnaden. Inte bara på pappret, utan fysiskt. Hur ser schakten ut? Vilka begränsningar finns i bjälklagen? Hur beter sig byggnaden termiskt under en kall februarinatt?

Och sedan har vi underhållsperspektivet. En unik lösning kan vara briljant dag ett. Men tio år senare, när den ursprungliga projektören gått vidare och driftpersonalen ska byta en komponent – då kan det unika bli ett problem. Reservdelar som inte finns i standardsortiment. Systemlogik som ingen minns. Den där känslan av att stå i ett pannrum och undra vad i hela friden konstruktören tänkte.

Var ligger brytpunkten?

Jag brukar tänka på det så här: standardisera det som kan standardiseras, och skräddarsy det som måste skräddarsys. Låter enkelt, eller hur? Det är det inte alltid.

I praktiken handlar god VVS-projektering om att identifiera var i projektet komplexiteten faktiskt sitter. Ett sjukhus med operationssalar, renrum och extrema krav på luftkvalitet – där behöver du skräddarsy. En kontorsbyggnad med öppen planlösning och standardventilation? Där kan du tryggt luta dig mot beprövade lösningar.

Men det finns en gråzon. Och den gråzonen är där de flesta projekt faktiskt befinner sig. En skola med tillagningskök och idrottshall. En industrilokal med både kontor och produktion under samma tak. Här krävs en projektör som kan navigera mellan standardisering och anpassning – som vet när det lönar sig att avvika från mallen.

Digitaliseringen förändrar spelplanen

Något händer just nu som gör hela den här diskussionen mer intressant. BIM-modeller och parametrisk design gör det möjligt att skräddarsy snabbare och billigare än någonsin. Plötsligt behöver en anpassad lösning inte ta tre gånger så lång tid som en standardlösning. Med rätt verktyg kan en projektör justera dimensioner, flöden och systemval i realtid – och se konsekvenserna direkt.

Det betyder inte att standardisering blir irrelevant. Tvärtom. De bästa projektörerna jag träffat bygger sina egna standarder – interna mallar, beprövade systemprinciper, typritningar – som de sedan anpassar efter varje projekt. Det är inte antingen eller. Det är en hybrid.

Faktum är att framtidens VVS-projektering troligen handlar om just det: intelligenta standarder som är designade för att vara flexibla. Modulära system som kan konfigureras utan att byggas om från grunden.

Det mänskliga perspektivet glöms ofta bort

En sak till som sällan diskuteras. Bakom varje VVS-system finns människor. De som ska installera det. De som ska drifta det. De som ska leva och arbeta i byggnaden. En briljant skräddarsydd lösning som ingen förstår är inte briljant – den är ett problem. Och en standardlösning som inte levererar komfort är inte kostnadseffektiv – den är ett misslyckande.

Jag minns ett projekt där projektören hade designat ett fantastiskt energieffektivt värmesystem. Helt anpassat. Sofistikerad styrning. Problemet var att fastighetsskötaren, en erfaren man i 55-årsåldern, inte hade en aning om hur systemet fungerade. Han stängde av halva automatiken och körde manuellt istället. All den där energibesparingen – borta.

Det är en viktig påminnelse. VVS-projektering existerar inte i ett vakuum. Den måste fungera i verkligheten, med riktiga människor, riktiga budgetar och riktiga begränsningar.

Så vad ska du välja?

Om du står inför ett nytt projekt och funderar på hur du ska lägga upp din VVS-projektering – börja inte med lösningen. Börja med frågan: vad kräver den här byggnaden? Vilka delar är unika? Vilka delar är repetitiva? Var sitter riskerna?

Standardisera det förutsägbara. Skräddarsy det kritiska. Och framför allt – se till att lösningen går att förstå, installera och underhålla av vanliga människor i vanliga organisationer.

Det är inte den mest dramatiska slutsatsen. Men det är den ärliga. Och i VVS-världen slår ärlighet flashiga lösningar varje gång.

Läs mer här: beyondshapes.se

Publicerat den
Kategoriserat som VVS

Attefallshus Stockholm – dags att ta steget

Attefallshus såg dagens ljus i samband med att den dåvarande bostadsministern i Sverige Stefan Attefall ville lindra bostadskrisen i våra större städer genom att möjliggöra en smidigare byggprocess kring komplementhus. 

Detta gällde i synnerhet i Stockholm där en kraftig obalans mellan inflyttning och antalet bostäder fanns – och fortfarande finns. 

Stor potential i Attefallshus 

Genom att låta privata villaägare bygga attefallshus i Stockholm så hoppades man skapa en ny marknad för uthyrning. Detta har också skett. Många villaägare som bygger attefallshus i Stockholm har som plan att hyra ut dessa och få en stabil, passiv inkomst – och många, exempelvis studenter, har hittat perfekta bostäder att hyra till en överkomlig kostnad. 

Attefallshus i Stockholm har emellertid visat sig vara mer än så. Många som bygger gör det av andra skäl där man exempelvis kan skapa extra stort utrymme för sina barn, för hemarbete – eller för att ha exempelvis en bastu och relax. Ett attefallshus i Stockholm kan egentligen användas för vad som helst och oavsett vad du planerar så gäller samma enkla byggprocess. 

Attefallshus Stockholm – inget bygglov krävs 

Det fina med att bygga ett attefallshus i Stockholm är nämligen att du inte behöver något bygglov. Du slipper den långa byråkratiska process och den höga kostnad som ett bygglov innebär. Det enda som krävs är att du lämnar in ritningar till byggnadsnämnden i din kommun och inväntar ett startbesked. Det tar kortare tid och kostar inte alls lika mycket pengar. Att bygga ett attefallshus är, helt enkelt, både smidigt och relativt enkelt.

 Det du måste förhålla dig till angående måtten är att du maximalt får bygga i 30 kvadratmeter, att höjden – från mark till nock – får vara fyra meter som max samt att avståndet till grannarna får vara – utan deras medgivande – 4.5 meter. Uppfyller du dessa krav så har du också en väldigt smidig – och potentiellt lukrativ – byggnad att sätta på din tomt. Har du möjlighet – ta steget! 

Varsågod att ta ditt första kliv in i ett attefallshus!

Hitta en målare i Stockholm

Ska du måla om hemma? Ta då hjälp av en professionell målare i Stockholm. Läs vidare och du får veta hur du hittar rätt målare och vad du ska tänka på.


I Stockholm där varje byggnad har sin egen karaktär spelar färgen en viktig roll i att inte bara skydda utan också försköna. Så hur hittar man rätt målare i Stockholm? Enklast brukar vara att gå på rekommendationer från vänner eller att leta på nätet. Ofta känner man att det är rätt målare man hittat när man träffas och går igenom uppdraget. Men viktigt är ändå att be om referenser från tidigare uppdragsgivare och att kontrollera dessa.
Experttips från målare i Stockholm

Att välja rätt färg handlar inte bara om att följa en trend utan om att hitta vad som speglar ens hem och personlighet. En målare med erfarenhet från Stockholm kommer sannolikt att även ta hänsyn till ljusförhållandena i ditt hem och vilket väderstreck som fönster vetter mot. I en stad där vinterns mörker kontrasterar starkt mot sommarens ljusa dagar, kan valet av färg drastiskt påverka känslan i rummet.

Nyckeln till ett perfekt slutresultat är noggranna förberedelser. En seriös målare slarvar aldrig med förarbetet och ser till att ytan är både ren och slät innan måleriarbetet påbörjas. Ibland kan det innebära att målaren först måste riva ner gamla tapeter och bredspackla hela väggen innan ny färg kan strykas på väggarna.

Mer info: https://norrmalmsmaleri.se/